Westra Wermlands Sparbank 150 år

Sparbanksrörelsen
När sparbanksrörelsen drog genom landet i början av 1800-talet var det i välgörande syften. Framför allt var den ett led i fattigdomsbekämpningen, ett medel att nedbringa behovet av fattigvård. Den underliggande tanken var att fattigvårdsbehoven skulle minska i framtiden om mindre bemedlade gavs möjligheter till regelbundet sparande och fick ränta på insatta medel. Den första sparbanken grundades i Göteborg 1820.

Westra Wermlands Sparbank bildas
Apotekaren Johan Wilhelm Blomén var säkert besjälad av tankegångarna ovan men också av att medborgarna skulle ges möjligheter till verklig påverkan på sin egen situation och deltagande i samhällsutvecklingen när han i augusti 1854 tog initiativ till bildande av en sparbank i köpingen Arvika. Den 2 augusti 1856 påbörjade Westra Wermlands Sparbank sin verksamhet. Initiativtagaren Blomén upplät också ”lokal” för verksamheten första åren i sitt apotek vid torget.

Vid tiden för sparbankens grundande var köpingen Arvika en betydande ort för handel och hantverk. Industrialiseringen hade ännu inte tagit fart. Verkligt betydande företag på den tiden var fortfarande de många bruken i Arvikabygden. Särskilt tydligt visade sig detta vid tecknandet av grundfonden första året. Bruks- och sågverksägarna tillsköt två tredjedelar av kapitalet till bankens grundfond.

Banken bygger eget hus
Lokalmässigt förde banken länge ett kringflackande liv. Den hade ”contoir” på olika platser i köpingen. 1906 beslöt banken att bygga ett eget hus och förvärvade för den saken tomten 88 vid västra sidan av torget. Som arkitekt för projektet anlitades Adrian Peterson i Göteborg. Byggnationen på tomten påbörjades i maj 1907 och på våren 1910 stod den för sin tid och fortfarande mycket ståtliga byggnaden vid torget färdig att tas i bruk. I mitten av 1960-talet gjordes en tillbyggnad av bankfastigheten. Den delen av byggnaden benämnes i dag som ”60-talshuset”.

Det omvälvande 1900-talet
Under första halvan av 1900-talet var naturligtvis inte sparbanken och bankens kunder oberörda av vad som hände i landet och världen, vad världskrig, fredskris och depressionen förde med sig. Sett över hela perioden hanterade banken svårigheterna på ett bra sätt. Noteras kan att vid första världskrigets utbrott 1914 var insättarbehållningen 3,1 miljoner kronor i nominellt värde. Vid krigsslutet 1945 uppgick insättarbehållningen till 20,3 miljoner kronor. Detta vittnar om att kunderna trots orostider och kraftigt svängande marknader och penningvärden hade stort förtroende för sparbanken. Reservfonden hade under samma tid ökat från 0,3 miljoner kronor till 1,0 miljoner kronor.

1936 övertog sparbanken Karlstads Sparbanks filialkontor i Arvika.Efterkrigstiden Nedan följer några viktigare händelser och årtal ur sparbankens historia under andra halvan av 1900-talet. Historieskrivningen avrundas med några axplock under egna rubriker.

1962 öppnades nytt avdelningskontor i Edane * 1967 började löneutbetalningar administreras genom sparbanken. Första företaget med den nya ordningen var Malmsjö Piano * Från 1967 erbjöd sparbanken också fullständig notariatverksamhet * Första uttagsautomaten (Minuten) installerades i Arvika 1978. Nästa generation av uttagsautomaten, ”Nya Minuten”, installerades 1987 * Sparbanksgirot lanserades 1981 * I november 1982 invigdes nya sparbanken i Åmotfors och 1984 uppfördes ny bankfastighet i Charlottenberg och i Arvika öppnades kontor i Greven * Den 1 april 1989 invigdes nya bankfastigheten i Edane * Den 1 oktober 1989 övertog Westra Wermlands Sparbank Sparbanken Alfas kontor i Koppom * Efter ett par år med försöksverksamhet lanserades Internetbanken i maj 1998.

Sparbankernas Riksförbund
I augusti 1985 fattades principbeslut om att bilda en intresseorganisation för mindre och medelstora sparbanker. Formellt bildades det nya förbundet på Elmia i Jönköping den 26 november samma år. De var till antalet 90, däribland Westra Wermlands Sparbank. Namnet på det nya förbundet blev Fristående Sparbankers Riksförbund (FSR). Den 31 maj 2005 ändrades namnet till Sparbankernas Riksförbund (SR). Förre VD:n i Westra Wermlands Sparbank, Ulf Christoffersson, är ordförande i förbundet fr.o.m. 2005.

Den stora fusionen Sparbanken Sverige bildades 1992. FSR-bankerna valde då att vara fristående banker och i stället samarbeta med Sparbanken Sverige. Samma år ombildades föreningsbankerna till ett sammanhållet bankaktiebolag. 1997 bildades FöreningsSparbanken genom samgående mellan Sparbanken Sverige och Föreningsbanken.

Förvärv av bankkontor
I samband med bildandet av FöreningsSparbanken förvärvade de fristående sparbankerna i de flesta fall Föreningsbankens kontorsrörelse på sin ort. Under 1998 förvärvade Westra Wermlands Sparbank fem kontor av FöreningsSparbanken, f.d. föreningsbankskontoren i Arvika, Koppom, Töcksfors och Årjäng samt f.d. sparbankskontoret i Årjäng. Det totala förvärvet omfattade 1,4 miljarder kronor.

Den framgångsrika banken
Under efterkrigstiden fram till jubileumsåret 2006 har Westra Wermlands Sparbank haft framgång och tillväxt som av många betraktare karaktäriseras som exempellös. I nominella siffror 1950 var behållningen av inlånade medel 28,2 miljoner kronor  och den samlade utlåningen 24,7 miljoner kronor.

2005 var behållningen av inlånade medel 2,7 miljarder kronor och förmedlat sparande i Robur värdepappersfonder 1,4 miljarder kronor. Utlåningen till allmänheten var 2,8 miljarder kronor och förmedlade fastighetskrediter till Spintab (Sparbankernas Inteckningsaktiebolag) var 1,9 miljarder kronor. Reservfonden uppgick vid årets slut 2005 till 754,3 miljoner kronor.

Svenskt kvalitetsindex (SKI) är ett system för att mäta och analysera hur kunder och användare bedömer varor och tjänster i Sverige. Under hösten 2004 genomfördes en mätning av privatkundernas värdering av de fristående sparbankerna. I studien jämfördes dessa med gruppen ”Storbank”. Bankerna mättes inom sex områden och enligt rapporten var SR-bankerna överlag bättre än ”Storbanken”.

I en klass för sig bland SR-bankerna stod Westra Wermlands Sparbank, som fick bästa betyget på fem av områdena, bl.a. på det generellt viktigaste: Kundnöjdhet.

2005 var banken representerad i en SKI-mätning grundad på företagskundernas värderingar. Även i den mätningen intog Westra Wermlands Sparbank förstaplatsen vad gällde Kundnöjdhet.

Banken som bryr sig om bygden
Omsorgen om bygden och dess invånare har alltifrån grundandet varit sparbankens ledstjärna. Inte bara i ord utan också i handling. T.ex. har säkert alla Arvikabor och många västvärmlänningar i minne den stora översvämningen år 2000. Tack vare sparbankens resoluta ingripande i försäkringsdelen kunde mycket allvarliga ekonomiska besvärligheter undvikas för såväl många enskilda människor som företag.

Men det var inte första behjärtansvärda insatsen. I mer än hundra år har sparbanken delat ut medel till, som man till en början uttryckte saken, välgörande och allmännyttiga ändamål. Det gällde bl.a. den tidiga hälso- och sjukvården och skolorna. Bidrag till julinsamlingar utvecklades till en tradition. I dag har denna hjälp till självhjälp det moderna namnet Sponsring. Westra Wermlands Sparbank stöder varje år ”Idrott, kultur och samhälle” inom sitt verksamhetsområde med betydande belopp.

I Jubileumsskriften 1955 efter 100 år av framgångsrik verksamhet uttryckte sig styrelsen så här om sparbanken:

”Den går in i sitt andra sekel med större resurser och bättre förutsättningar än någonsin att tjäna bygden och dess invånare. Ty bygdens bästa har städse stått och kommer städse att stå i förgrunden av dess verksamhet.”

Westra Wermlands Sparbanks resurs- och avsiktsförklaring kan knappast formuleras bättre och tydligare femtio år senare.

Sparbankens styrelse 2006
Lennart Berglund, Ann-Mari Brodin, Kjell Gustafsson, Rolf Gustafsson, ordf., Öivind Neiman, VD, Roland Netzell, Bo Schröder, v. ordf., Jennie Ståhl och Kenneth Wåhlund. Birgitta Arvidsson och Yvonne Norbäck, personalrepr.

Gösta Olofsson